ja, så kom då dagen då vi skulle se hur bebisen låg. jag har ju varit hyfsat säker på att han legat med rumpa neråt. men eftersom detta är första graviditeten så är jag ju inget proffs precis. först måste jag ju säga att barnmorskan som gjorde ul:et var samma som vi hade första gången och hon är helt underbar :) hon visade oss ordentligt runt i "boningen" så vi fick se bebisen. fast nu är det bra svårt att se vad som är vad när han är så stor. men lite kunde vi urskilja och barnmorskan berättade hela tiden vad det var som vi såg. men visst var det rumpa neråt, ingen tvekan alls. jag frågade barnmorskan hur stor chansen var att han skulle vända på sig av sig själv (jag harju trott hela tiden att det har varit lugnt och att han skulle kunna det) men hon sa det att det inte är så troligt för han är så pass stor nu och eftersom det är första barnet så är jag inte uttöjd tillräckligt för att han ska klara det. men man ska aldrig säga aldrig :) men vi fick iaf tid på sjukhuset i skövde på fredag. där kommer de kolla bebisen igen och se hur förutsättningarna är för en vändning. dock så kommer vi tacka nej till detta eftersom det inte är riskfritt. vi kommer nog få strida lite för det men vi kommer inte ändra oss!!! så som det ser ut nu som kommer bebisen "plockas ut" lite innan jul. det positiva med ett snitt är ju helt klart att vi kommer veta exakt datum när han anländer. det är ett stort plus :) det stora negativa är nog den långa läktiden för mig, 2 månader är låååång tid. men men, än är det ju inte helt bestämt någonting