Som vi busade i sängen. Liam hoppade, dansade och slängde sig hit och dit. Jag fick hela tiden se till att han höll sig i sängen och inte for i golvet. Han skrattade så hjärtligt och jag med honom. Ett härligt ögonblick i en två årings liv. PANG säger det och på en sekund så år skrattet utbytt mot ett vrål och stora rullande tårar. Han fick till ett felhopp och jag hann inte skydda honom mot det onda. Han far i full fart med ansiktet rakt in i vårt sänggavel. Blodet forsar ur näsa och mun och jag tar honom i famnen och rusar in i hans rum och fiskar upp våtservetter och lägger han ner för att få stop på allt blod. Det var inget från munnen. Men från bägge näsborrar. Mycket blod. Näsan är ordentligt svullen och röd. Jag hoppas innerligt att den fortfarande är hel. Det var en ordentlig smäll. Jag skyller såklart på mig själv. Jag var ju precis bredvid!! Men jag hade inte en chans....
Får se hur det ser ut imorrn. Ringer nog och rådfrågar BVC i vilket fall. Vet ju inte om tänderna fick sig en smäll oxå. Han var inte så samarbetsvillig när jag skulle undersöka.

Nu sover han iaf och jag ska nog oxå testa det.

Natti på er