En sak som är skönt med att jobba är att veckorna går fort. Jag kan inte fatta att det redan är torsdag imorgon och att det bara är en dag kvar att jobba. Det blir skönt med långhelg nu minsann. Jag trodde dock att jag skulle vara totalt slutkörd efter varje arbetsdag men det har jag absolut inte varit. På något vis känns det snarare som att jag har fått mer energi och mer ork. Jag var rädd att jag inte skulle orka med två kids efter en lång arbetsdag men det är inga problem. Det är lätt att koppla bort jobbdagen och bara fokusera på att vara med Liam och Vera. Det är verkligen en stor lättnad att jag känner så! Sen slocknar jag iofs på två sekunder på kvällen :) 

 

På tal om något helt annat: ZLATAN. Vilken debatt det blivit om volvos reklamfilm där Zlatan springer, jagar, simmar, gosar osv. Är den bra? Är den för lång? Vad menar dom? Varför är han med? bla bla bla bla. Vad är det för fel på svenska folket? Spelar det någon roll. Det är för fasikens ZLATAN. Nu finns det ju något att se fram mot varje reklampaus :) Att få glo på ZLATAN i någon minut varje reklampaus är ju lixom aldrig fel. Helt plötsligt är reklamen kvällens höjdpunkt. Jag skiter i vad den handlar om. Han kan få göra reklam för en vävstol, jag skulle med nöje glo på den med! MER ZLATAN ÅT FOLKET!

 

 

Klockan närmar sig 07,00 och jag springer här och hyssjar på Vera så att storebror ska få sova så länge som det bara går. Fredrik körde precis till jobbet. 

 

Helgen har bjudit på en massa pulkaåkning och en heldag hos svärisarna. Som alltid när man jobbar så har helgen gått fort. Idag jobbar jag 9-14 och bättre än så kan man väl knappars börja arbetsveckan. Dessutom är det en 4-dagars vecka och det har aldrig varit fel det heller :) 

 

Efter jobbet idag ska jag åka in till staden och äntligen klippa mitt hår. Som jag har längtat :) Jag ska dessutom klippa mig hos en tjej som tagit guld i frisör-SM och kommit 4 i VM! Det kan ju knappast bli annat än jäkligt snyggt!

 

 Pulkaskoj i Lovene.

Först på jobbet idag. Ögonen är lite grusiga och hjärnan lite halvseg. Men det ska nog gå att ruska liv i mig idag oxå. Snart kommer första ungarna och sen är det bara att köra :) 

Ha en fin dag, det ska jag ha iaf! 

 

Det jag var mest nervös inför idag var att lämna kidsen på förskolan imorse. Jag var rädd att jag skulle beräkna tiden helt fel och komma försen till jobbet. Ser inte så bra ut att komma försent första dagen. När jag lämnat när jag varit mammaledig så har det ju inte varit hela världen om Liam kommer någon minut efter 9. 

Men det är det slut på. Nu ska vi vara på plats en kvart innan 9 och det finns inte tid för kaos eller fadäser. :P

 

Idag hade jag dock tur för Fredrik stannade hemma från jobbet för han är krasslig. Så jag hade en hjälpande hand med morgonbestyren. Så allt flöt på fint och vi kom alla i tid till våra arbetsplatser. ;)

.. och vi trivdes allihop, trots att det var en lång första dag för oss alla. 

 

Min arbetsdag blev jättebra och jag vet att jag kommer trivas så bra med mina kollegor och barn. Alla är så välkomnande, hjälpsamma och glada. Klimatet känns så himla bra. 

 

Liam sa inget om att det varit en lång dag men självklart somnade han på två sekunder nu ikväll. Vera hade det oxå gått bra för. 

Det var en bra start för oss alla :) 

 

 

Äntligen tänkte jag ta tag i tatuerandet igen. Jag måste pryda min kropp med Fröken V:s namn, jag har ju storbrorsan redan och det är ju sjukt orättvist och kränkande att bara ha hans namn. Så idag skulle jag ta tag i det och boka en tid. Men såklart hade HetGunnar stängt (verkar vara lite flytande tider på det där stället) och det är bara öppet på vardagar. Så nu får vi la se hur länge det dröjer innan jag tar tag i detta igen. 

 

 

Igår var Liam på kalas hos Oskar.

Dvs det var ett hus som var fullt med sockerspeedade småungar som betedde sig mer som vilda djur än väluppfostrade fina barn. 

 

Bägge kidsen är just nu på förskolan och här sitter jag med ben och armar som är trötta efter 1,5 timme på gymmet. Det här skulle jag ju kunna vänja mig vid :) Lämna kidsen på förskolan några timmar varje dag, åka till gymmet och svettas lite, luncha lite i tystnaden, Hem till gården och sedan hämta kidsen igen. Det låter som en perfekt dag haha. Borde kanske ta ett snack med Fredrik om att han behöver sikta lite högre upp på den där karriärstegen så att jag kan få vänja mig vi detta. hmm, var det inte jag som skulle börja jobba på måndag och verkligen ser fram mot det????? ;P

Igår var det personalmöte på jobbet. Skönt att få träffa alla innan jag börjar på måndag så att allt inte känns helt nytt då. Det är tillräckligt med att träffa en flock med små barn som jag ska lära känna och lära mig namnen på. Jag vet ju hur allt snurrar i huvet i början. Jag hade hoppats på att jag skunen hunnit prata mer med dom igår men tiden fanns inte riktigt tyvärr. Så jag ska sriva en lapp med frågor som jag sen tar med mig på måndag så får jag grilla mina kollegor lite :) 

 

Blixten, Bärgarn, Ariel, Blunder, Sebastian, hemska Ursula, Tingeling och hennes älvkompisar, Woody, Buzz och alla deras vänner har vi fått träffa idag.

Vilken show det var. Min mamma berättade idag och hon var på Disney on Ice när hon var i 20-årsåldern och jag kan verkligen förstå att det har kunnat hålla på så här länge. Det är verkligen kul för både små och stora. 

Liam var såklart mest peppad inför Blixtens entré och han och hans vänner var först ut. Vi satt på parkett och därifrån kunde vi se så himla bra. En väldigt bra dag och jag är glad att jag fick chansen att titta på showen!

 

Det lite ändrade planer idag. Mitt i bortmedjulen-städandet så fick vi reda på att farmor Mia var tvungen att kasta in handduken och inse sig besegrad av den onda ryggen. Så nu sitter jag, Fredrik och Liam i bilen på väg till Göteborg för att se hur bra dubbdäck Blixten och Bärgarn har. Med andra ord: Disney on Ice, here we come!! 

 

Sitter och tittar på Victoria Secret Fashion Show och får lite komplex :P Att jag tuggar i mig lite skumtomtar under tiden som det ena urläckra bruden efter den andra går nerför den där catwalken gör ju absolut inte saken bättre haha. Men jag kan leva med det. Godis och annat mindre nyttigt är för gott för att avstå. Det är iaf skönt att ¨Änglarna¨ är vältränade smalisar. Sjukt snygga.

 

 

Idag fick jag minsann lyxa till det ordentligt med lite egentid. Första gången som jag skulle lämna Vera och jag hade 1,5 timme för mig själv. Så vad gjorde jag? Jag drog till gymmet och hoppades innerligt att telefonen inte skulle ringa. Telefonen ringde inte och jag hann precis i tid till ett spinningpass. Perfekt! 

 

Jag har en sån jäkla träningsvärk i nästan varenda muskel. Konstant värk just nu. Kan bero på Kickitisdagen och sen en timmes Tabatan på onsdagen. Bara en massa styrka i ett jäkla tempo. Brände gött under spinningen idag då mina ben ville ge upp innan ens uppvärmningslåtarna var avverkade :P 

 

För Vera då?

Jo det hade gått hur bra som helst.

Lite darr på läppen när jag gick men sen var det lugnt. Hon hade gått där och påtat.

Hur nöjd som helst :) 

 

 

Jag vet inte om jag är så sugen på något av det där. Det är ganska bekvämt att slippa det. För min egen del slipper jag det gärna men för Liams skull så önskar jag att vintern bjuder på mer snö innan våren kommer. En helg räcker ju inte.

 

Vi har haft en riktig mysdag här hemma idag. Jag och Liam har suttit ner och pratat och pratat och pratat. Den lille killen har mycket att prata om och mycket att fråga.

Idag kom frågan som jag inte riktigt vet hur jag ska svara på.

Mamma, är Vera en bebis?

Njaaa, hon är väl lite stor för att vara bebis nu. Hon är en liten tjej kan man väl säga.

Ja det har hon gjort. Då var hon pytteliten.

Jadå, det har du gjort.

............ 

Han köpte inte riktigt det där med att när mamma och pappa tycker om varandra väldigt mycket så blir det en bebis. Han insåg nog att det inte stämde riktigt. Haha, min lilla knasboll blir bara mer och mer frågvis :) Men jag fick lite mer betänketid för han hoppade över till ett annat ämne så jag kunde pusta ut :) För denna gången iaf

Just nu sitter jag inne på Vera avdelning medan hon lever loppan där ute bland barn och roliga grejer. Kommer ihåg när Liam skulle gå ut för första gången utan mig på inskolningen. Det var tårar och mammarop så det gick inte alls. Svårt att tro att stora killen som nu älskar förskolan är samma som den lille som absolut inte ville vara här. 

Det är iaf skönt att det än så länge går bra för Fröken V. Hon verkar verkligen trivas och tycker det är kul. En stor lättnad. Sen vet jag ju av erfarenhet att det kan ändras snabbt. Men så länge det går bra så känns allt toppen. 

Nu är det dags för mig att klä på mig och hämta bägge kidsen och åka hem. 

Hoppas du får en fin dag!

 

Att vakna upp efter KickiTisdag gör ont. Det är rent av obekvämt att finnas till. Gårdagens tre pass känns lite överallt men framförallt i benen. Dom ömmar ordentligt. Jag körde först ett ordentligt spinningpass a la Kicki, dvs ingen vila och det är i stort sett en enda lång backe som bara blir brantare och brantare. Kicki älskar att plåga oss, helt klart! Sen fick det bli en massa magträning själv medan jag väntade på att cardio/muskelpass, även det signerat Kicki. Vilket köttarpass hon hade satt ihop då. Det sved och brände precis överallt och det var ett riktigt bra muskelbyggarpass men som ändå hade ett högt tempo precis hela tiden. Precis i min smak helt klart! Och idag får jag belöningen: smärta :) Att jag sen har lovat Emmie att följa med på ett en timmes långt tabatapass ikväll försöker jag förtränga lite just nu. Ren överlevnadsinstinkt. 

Ögnade igenom almanackan i mobilen nyss. Skulle skriva in förskolans stängningsdagar bland annat. Oops, där stod det: Bvc 14,15. Höll än en gång på att glömma bvc. Med tanke på att jag sa till mig själ IGÅR att jag inte skulle glömma det. Mitt minne är inte vad det borde vara. Men jag skyller på att alla mina barn tar upp då mycket utrymme i huvet så då blir jag helt tankspridd och glömsk. 

Idag hinner vi ju dit men det är precis det! 

Frukost hos kusinen

Vår lunch: pannkaka med bacon :)

Tur att det blir massvis med träning ikväll!

Jag känner att jag behöver sätta upp lite träningsmål inför det här nya träningsåret. Det blir roligare att träna när jag har ett klart och tydligt mål med vad jag vill med min träning. Jag försöker hitta mål som skiljer sig mycket från varandra för att jag ska få variation i min träning. 

 

-Få en muskolös och stark kropp. Jag vill ha magrutor, biceps som poppar och lår som en bergvägg!

 

-Klara milen på under 55 minuter. 57 minuter är det bästa och det ska jag putsa i år!

 

-Utföra FitnessFighten någon gång i vår. De ska börja med det på gymmet i bya och det ser jag fram mot samtidigt som jag bävar inför den månaden!

 

-Toughest i Gbg i oktober. Ett lopp på 8 km med 40 hinder längs vägen. Jag och Emmie ska tjurskalla oss igenom det tillsammans!

 

-100 armhävningar. När jag skriver det så känns det lite som en omöjlighet för min muskellösa små armar!

 

-Springa flera olika lopp tillsammans med Emmie. Både korta och lite längre bara för att ha något extra att träna inför.

 

-Prova på fler pass på gymmet. Jag är en chicken när det kommer till att prova på saker själv. Men nu ska jag försöka ändra på det!

 

-Klara en klapparmhävning. Folk som kan det har alltid imponerat på min. Nu ska jag klara det!

 

 

 

 

 

Här sitter jag och Vera och läser bloggar, uppdaterar oss om folks liv på facebooken och lyssnar på Agnes. Mycket viktiga grejer med andra ord. Den sista lediga dagen

i vårt hem har varit ganska lugn. Vi körde ett städrace i förmiddags och sedan skjutsade jag och kidsen pappa Fredrik in till stan. Lite ensamtid och bandy stod det på hans schema. Jag och kidsen for till piratlekplatsen och sedan vidare för liten handling. Nu väntar vi på att Emmie och henne lilla bihang ska komma hit. Dags att bli 3 barnsförälder igen. :P 

 

 

Bild nr 1

Glömde informera Fredrik om att jag kokade nappar innan jag åkte till affären. 

Så här ser alltså en smält napp ut.

Bild nr 2

Så här går det när man (jag) inte skruvar på locket på Vanishburken och sen lyfter ner den i locket. Har pulver i hela tvättstugan och jag orkar inte fixa med det nu.

 

Min hjärna har varit mosig idag. Om inte mosad till och med. 2 timmars sömn blev det inatt och jag önskar ju att det var på grund av något roligt. Men nä, det var Fröken V som inte kunde sova och var vaken mellan 00.30 och 04.00. Ska även tillägga att jag lät Fredrik sova vidare när kidsen vaknade lite innan 07. Gudars sicken fruga han har haha. 

Konstigt nog har jag inte känt mig trött, bara mosig/mosad. 

 

Imorgon är sista lediga dagen för hela familjen på ett tag. Fredrik återgår till jobb, Liam till Stubben och Vera ska förgylla Stenen med sin närvaro. Oj Oj Oj vad hon kommer bossa på det stället haha. Vår lilla Fröken V har en vilja av stål och vi tror att dom kommer ha rätt fullt upp med henne :P

Jag får vara ledig i två veckor till, med undantag för ett personalmöte veckan innan jag börjar. Jag har en känsla av att dessa två veckor kommer gå rysligt fort och jag kommer ha fulllt upp med allt som jag vill ha gjort innan jag börjar jobba. (Jag har ju bara haft 1,5 år på mig att göra allt det där....) 

 

 

 

 

Jag har läst rubriken om och om och om igen. Varje gång jag varit inne på aftonbladet.se så har den stirrat på mig.  Eller snarare skrikit åt mig. Jag borde läsa. Det borde vi alla göra. Vi behöver alla veta vad som händer med människorna som vi inte vill läsa om. Vi trycker deras öde åt sidan för att slippa tänka på det. För att slippa ta del av deras lidande. För att slippa få dåligt samvete över att vi har det bra här medan deras vardag är ett helvete, varje dag. Därför ville jag inte läsa. jag ville inte läsa för jag orkade inte med att må dåligt. Men jag läste och tårarna rann, precis som jag visste att dom skulle göra. En klump i magen och hjärtat i spillror. Jag vill göra så mycket men vet inte vad. Jag vill kunna hjälpa men vet inte hur. Jag vill inte vara en av dom som inte läser. 

 

Men jag läste och varje gång jag tänker på det slås mitt hjärta i spillror. Om och om och om igen! Jag skänker pengar till ¨Läkare utan gränsen¨varje månad och det har jag gjort i några år. Det skänker mig lite frid iaf.

 

 

Under hela nyårsafton så var dessa två bilder de enda jag tog :P 

Nog för att Emmas efterrätt var ljuvlig men det fanns ju mer bilder som kunde tagits lixom. Vi hade en jättetrevlig kväll med vännerna. Vi åt gott, spelade spel, sköt raketer och skrattade. Jag har läst om många som varit uppe till morgonkvisten men så långt tog vi inte det här hemma. Strax innan 01 la vi oss och som de trötta småbarnsföräldrar vi är så somnade vi båda inom fem minuter! 

 

Härligt med ett nytt år. Absolut inget fel på 2013. Ett alldeles utmärkt år. Men nog är det väl alltid lite skönt med den nystartskänsla som infinner sig när ett nytt år börjar. Det känns nästan om att året som kommer än så länge är ett blankt blad och nu är det dags att fylla det med nya äventyr. 

 

Första kvällen på 2014 är här och vi ska se om vi kan hitta en film som vi kan enas om att se. Här hemma är det svårt, omöjligt ibland. Men, nu fick tydligen jag välja helt fritt. Kan det vara så att Herr Sahl bara vill testa den nya tvn helt enkelt :P