jag trivs bra där vi bor idag. jag tycker om att bo i en liten by där jag kan känna mig säker då jag är ute och gå om kvällarna. jag behöver inte smygga längs buskar och husväggar. men det är tufft att flytta. jag tror inte att alla inser vad det är man ger upp. man tar det för givet att det inte kommer bli så stor förändring. jag hade inställningen att det skulle bli kul att flytta hemifrån, långt från tråkiga vinslöv, bo tillsammans med den som jag älskar och jag kommer komma in i det snabbt. men det är inte riktigt så i verkligheten. första veckorna vi bodde i lidköping så var allt toppen. äntligen har jag flyttat hemifrån. sen kom en djävulsk period. fredrik jobbade i gbg och han sov där i veckorna. jag jobbade på "skit"info one och hatade det. hade en vän då. shit vad ensam jag var. det var många kvällar som jag satt och bölade för att jag kände mig ensammast i hela världen. men det gick över när fredrik började jobba i lidköping igen och jag fick fler vänner. oftast trivs jag bra här och jag skulle aldrig flytta hem till skåne igen. detta är mitt hem och det är här som jag vill vara. bara om det är så att jag och fredrik gör slut så flyttar jag kanske till skåne igenmen det har jag inte tänkt att vi ska göra. jag kan ibland tänka tanken att jag vill flytta tillbaka till skåne. mest för att jag kan känna mig ensam här ibland. jag har vänner som jag tycker om men det är inte de vänner jag har/hade i skåne och kommer aldrig att bli det heller. jag känner mig inte värdefull för alla vänner jag har här uppe. med vissa av dom känns det så men med andra så känns det som det faktiskt kan kvitta helt om vi är vänner eller ej! och jag har sagt till mig själv att jag tänker sluta med att hela tiden försöka hålla vänskapen levande när jag märker att den andra faktiskt inte verkar bry sig. jag blir ändå bara besviken. så jag tänker uppskatta de bra vännerna jag har för jag har några som jag verkligen uppskattar och som jag aldrig vill mista!

"Bebisen slagen till döds

socialen gjorde 60 hembesök utan att rycka in. bebisen hade skador "som efter en bilkrash" då han dog av misshandeln, uppger brittiska medier. nu fälls två män för att i månader ha använt honom som "slagpåse"" (aftonbladet.se)

även mamman har dömts. jag satt och lipade när jag läste det här. den här lille killen har i stort sett sen han föddes blivit misshandlad av sin egen mamma så illa att han till slut dog. han gick knappt att känna igen när de hittade honom i spjälsängen. fy fan vad jag skäms för oss människor ibland. vi ser oss själva som de intelligentaste på vår planet. men så fan heller att vi är. vi borde skämmas! hur kan man misshandla ett barn. ett barn som inte har en chans att försvara sig eller ens säga ifrån? det är så att jag vill kräkas!!

jag vill bli en riktig pedant som alltid har det extremt fint och städat i varenda liten vrå. jag sa till fredrik igår att imorgon (tisdag) ska jag förvandlas till en äkta pedant. jag vill jag vill jag vill!!!! varför fick jag inte min farmors pedantgen för??? hemma hos henne är det perfekt, heeeelt fläckfritt. så vill jag har det jämt jämt jämt. men jag fattar inte hur folk gör seriöst talat. nu när jag har varit på praktik hela dagarna så pallar jag inte städa när jag kommer hem. hur gör alla ni som faktiskt jobbar 8 timmar om dagen men ändå har det snyggt hemma?? har ni några tips :P jag får väl helt enkelt sparka mig själv i arslet!!! men om det är någon av er som hört talas om någon bra medecin mot slapphet och lathet så hojta. jag behöver en rejäl injektion!!!