Fina Vera

Den 10 oktober kl 5,21 kom äntligen vår lilla Vera till oss!

På förlossningen


Nu är vi på förlossningen. Vi hade en tid för kontroll kl 8. När vi kommer så får vi efter en timme reda på att det blir igångsättning idag!! Det var ju det vi ville men ändå var vi inte beredda på det.
Men nu börjar det sjunka in att det snart är dags att få träffa bebisen. Det är bara lite arbete innan som gäller ;)

Det "värkar"


Klockan är snart 3 mitt i natten och huset är tyst. Lite snarkningar från soffan hörs och bredvid mig andas Liam lätt. Men annars är det tyst. Bara jag som är vaken.
Värkarna har kommit igång! Dom började när vi var hos Emmie förut ikväll men då fattade jag inte att det var värkar. Trodde det var sammandragningar igen. Men under kvällen och natten har de tilltagit i styrka och frekvens. Nu kommer dom med 4-5 minuters mellanrum ungefär. Dom känns ordentligt men helt hanterbart. Lite som mensvärk plus ett jäkla tryck. Äntligen händer det något och det är igång!!!

Jag är så jäkla hungrig dock så jag funderar på att fixa lite mat till mig. Något macka och lite oboy :)
Sen vill jag sova lite

Tänk om

 
 jag har gått och stirrat på den gula lappen på kylskåpet hela veckan. Tänk om har jag tänkt minst 100 gånger. Hoppet är trots allt det sista som lämnar männikan sägs det. Så datum och tid på den gula lappen har lyst lite hoppfullt i köket, Tänk om lixom....
 
Så bbväskan fick följa med även idag... för tänk om lixom... Men den stannade i bilen när vi gick in. 
 
Vi fick träffa en trevlig barnmorska. Hon sa iofs inte så mycket, Hon verkade inte vara en people person. Men absolut trevlig ändå. Ctg, blodtryck och puls kollades och allt såg som bra ut, precis som tidigare i veckan.
Sen träffade vi läkaren. Jag behöver ju bara nämna detta: Han var skåning :) Och en läkare som man kände att man kunde prata med. Verkade bra. Ultraljud gjordes och där såg det oxå bra ut. 
Men ingen igångsättning än. Han pratade något om att egentligen anser sjukhusfolket inte att jag gått över tiden förrän idag. Strunt säger jag. 15 dagar över tiden har jag gått, Inte en dag mindre :P
 
Jaja. hur som haver så blir det igångsättning innan helgen om det inte sätter igång i helgen. 
Det tackar vi gudarna för.... 

Kanske ett steg i rätt riktning


Jag går och går och går. Igår gick jag 7 km och idag drog jag med Fredrik på en promenad. Jag hoppas på att det ska hjälpa. Nu har jag haft massvis med onda sammandragningar sedan i onsdags. Ibland kommer och går dom under flera timmar och sen är det uppehåll i flera timmar. Bådar gott iaf men jag har gått och blivit pessimist så jag hoppas inte allt för mycket.

Liam är hos farmor och farfar i helgen så vi har det väldigt lugnt här hemma. Jag slipper ha dåligt samvete för att jag inte riktigt kan hitta orken att leka ordentligt med honom. Jag märker att han tycker att jag är lite tråkig ibland. Fredrik är en superbra lekkamrat istället men han är ju inte hemma jämt. Men nu får han leka med farmor och farfar och det uppskattar han mycket :) och jag oxå för den delen!!

Nu ska jag åter lägga mig bekvämt i soffan och fortsätta med min bok.

Natti natti

Kvar på hotellrummet


Vi fick komma hem igen. Allting såg bra ut så bebisen får stanna på hotellrummet några dagar till.
Känns skönt att allt såg bra ut samtidigt som vi ju lite hade hoppats på att få träffa bebisen nu. Men några dagar till ska vi stå ut. Vi fick iaf kika på bebisen på ultraljudet, det får vi trösta oss med. Fick in en riktigt tydlig bild på ansiktet och det
var riktigt coolt. Hann dock inte se vem han var lik ;) Läkaren uppskattade bebisens vikt till 3600g så för att ha gått så här pass långt över tiden så var bebisen inte så stor som man kan vänta sig. Kan ju alltid vara positivt när han sen ska ut....

Nu har vi fått en ny tid på söndag för kontroll. Inget mer mvc utan nu är det förlossningen på sjukhuset som kollar allt. Får hoppas att det inte blir speciellt många gånger :)

Mot sjukhuset


När barnmorskan mätte magen idag så hade den inte växt alls. Förra veckan var den 37 cm och idag 35 cm. Inte så idealiskt! Hon förklarade att det behöver inte vara något fel men det måste kollas upp. Så nu har vi fått tid på sjukhuset imorrn och där ska dom kolla bebisen ordentligt med ctg och ultraljud. Är allt bra så får vi åka hem igen och vänta lite till. Om något är fel så sätts jag igång. Jag fick höra hjärtljuden idag så jag vet att bebisen mår bra. Men det kan vara att den inte får tillräckligt med näring längre. Då får den komma ut såklart.
Den här ovissheten är ju olidlig. Jag är inte så orolig utan det är snarare så att jag vill veta vad som gäller. Igångsättning eller mer väntan.
Men det känns skönt att dom tar det på allvar och att vi fick tid så snabbt. Känns tryggt!!

Så nu ska bbväskan packas färdigt och tas med imorrn. Det känns ordentligt knasigt!!

Dags för en ny jävla vecka.....

 
Huset är väldigt lugnt nu. Man och barn är ute i Lovene och får mat och lek medan jag får stanna här hemma och bara ta det lugnt. Det upplägget klagar jag inte alls på. Jag har precis tagit en promenad i det väldigt fina vädret och tusan vad skönt det var med friskluft. Det är inte mycket som slår krispet i höstluften!! 
Jag ska erkänna att med en promenad hoppas jag få igång en förlossning. Mina förhoppningar är väl inte skyhöga men något måste jag göra. Tyngdkraften ska vara en god vän till förlossningen har jag hört så ge det en chans är väl aldrig fel. 
 
Idag går vi även in i vecka 42. Vad tycker vi om det? Tjaaaaaa, det kunde ju varit vecka 43..... ;) På tisdag ska jag till barnmorskan igen och då hoppas jag på att hon kan utföra mirakel. Hon lovade inget men hon skulle försöka sa hon. Om inte det lyckas så är det till sjukan för alla möjliga kontroller för att se så att bebisen har det bra där inne och har den det så är det bara att fortsätta vänta.
 
18 dagar får man vänta innan de gör något.
18 dagar...
den som kom fram till det måste antingen vara man eller barnlös.

Barnafödande......


Ja två dagars tystnad hade ju kunnat tolkas som att bebisen bestämt sig för att titta ut nu. Men så är inte fallet. Min mage råkar vara ett lyxhotell och vem fan vill checka ut därifrån! Vore väldigt dumt och ogenomtänkt! Varmt, roomservice, vagga, varmvattenbassäng.... det är bara några av lyxigheterna på mitt hotell.

Så, när det nu inte varit barnafödande på schemat vad har vi hittat på istället?
Igår hämtade vi hem nya bilen från Vänersborg. Alla var nöjda (speciellt bilförsäljaren Jacob?) förutom Liam som tyckte det var väldigt tokigt att vi inte körde hem i vår egen bil. En Saab är ju alltid en Saab tänker han nog. Men det ska nog gå bra med en Volvo oxå till slut :)

Idag har det mest segats. En tur in till stan för Fredrik skulle köpa en bok. Skulle kunna tro att hela stan vunnit på lotto för det var massvis med folk. Nästan så att armbågarna for omkring ibland!

Nu ska Liam snart nattas och sen är det film som gäller. Och kanske att en eller annan godispåse plockas fram då :)

En sporre efter graviditeten

 
Jag räknar ju med att denna graviditet ska ta slut någon gång inom en hyfsat snar framtid. Även om det kanske inte känns så just nu. Men någon gång är den stora kulan på magen borta och då är det dags att satsa på att få plats i annat än gravidjeans och långa linnen. 
 
Oj vad jag ser fram mot att ha något roligt och snyggt på mig igen. Så här i slutet så är det väldigt få kläder som kan täcka kulan. Jag vet ju att det kommer att krävas en massa fysisk aktivitet för att komma tillbaka i den gamla formen men det är inget som oroar mig. Dit ska jag!!! 
 
Men visst är det perfekt att skaffa sig lite nya snygga kläder som sporrar mig. HM:s höstkatalog har jag kollat i några gånger. Jag är lite besviken på färgerna denna höst men det finns en del fina kläder ändå. Här är några som jag gärna skulle hänga in i min garderob och som jag vet skulle sporra mig ännu mer att bli av med gravkilona:
Manchesterbyxor i petrol. Ååååh vad jag gillar dom!
 
En något vågad blus helt i spets. Passar nog fint med byxorna ovan
 
Vet inte om denna är snygg eller ej. Men den lockar lite.
 
Oversize tröja som nog skulle vara skön i höst.
 
Ett par beiga kängor, benvärmare i naturvitt, ett par slimmade jeans, skinnjacka och en stor halsduk.
Vem vill inte ha det lixom :)

Bf+2 och aaaaaallt är lugnt


Ja, två dagars övertid nu. Allt känns helt lugnt fortfarande. Inga tecken alls på att det skulle vara på gång. Kanske att det bara säger PANG oxå är set igång, utan någon som helst förvarning. Eller så kommer det lite smygandes. Vem vet lixom. Jag vill inte påstå att jag är superotålig eller tycker att dagarna smyger fram. Allt är bara som vanligt förutom att det när som helst kan komma en bebis... typ!

Imorrn är det dags för mvc igen. Den bokade tid som jag hoppades på att vi skulle få avboka. Men låt oss hoppa att det kan vara den sista :)

Dagen D

Dagen D är kommen men aaaaaaallt är lugnt!

En förbannad höggravid kvinna

 
Ibland är det inte bra att vara en envis suris. Vissa stunder kommer det väl till pass men igår var inte en sådan. Jag har ju skrivit förut om att jag befinner mig i en trötthetsbubbla som det inte går att sticka hål på. Så är det fortfarande. Huset behövdes städas ordentligt men inget hände. Och med "inget hände" menar jag: Fredrik tog inte tag i det!! Jag är ju inte förlamad så nog kan jag städa men jag tycker nog att han kan dra det tyngsta lasset. 
 
Men så blev det inte utan han for iväg på bandy och där stod jag i röran. Så, förbannad, sur och arg så ser jag till att städa hela huset. Dammtorka, plocka, dammsuga, våttorka golv och fixa med tvättberget. Det tog mig två timmar och under hela den tiden så förbannade jag min karl och läste besvärjelser över honom och tyckte jävligt synd om mig själv. En höggravid kvinna ska kunna sitta i soffan mest hela tiden. 
 
Mitt städande resulterade i en natt med rygg-och benont. Vilket jag varit förskonad från under den senaste veckan i stort sett. 
 
Men Fredrik förstod sin tabbe och belönade mig med choklad och en massa beröm. Men han ska nog få höra detta några gånger till.... :)
 
 

V 40 är här


Idag går vi in i vecka 40 och så här länge har jag aldrig varit gravid. Liam hade plockats ut för 5 dagar sedan. Känns häftigt och frustrerande att gå här och vänta. Minsta lilla känning och jag hoppas att det ska sätta igång!! Men när det än sätter igång och hur det än sätter igång så vet jag att det handlar inte om så många dagar till vi får se vår nying. Sen blir det aldrig som förr.... ännu en gång :)

The bubble is here to stay!!


Den däringa trötthetsbubblan som jag skrev om för någon dag sedan... det är en seg jävel. Jag trodde ju att med några nätters bra sömn så skulle jag kunna sticka hål på den. Men det är bara att inse att graviditeten suger ut all ork ur mig. Det är som att det är en vampyrbebis som suger livet ur en. ;)

Nu har jag, efter promenad och dusch, lagt mig i soffan för att vila och njuta av byn Emmerdale och sen den något större byn New York och dess rika hemmafruar!

Stör ej!! :)

John eller Jane?

 
Det var jag som "kom på" namnet Liam när vi var gravida första gången. Det var då och är fortfarande ett av de namn som jag tycker är absolut finast när det kommer till pojknamn. Fredrik var inte med på det namnet till att börja med men någon gång under graviditeten så gav han med sig och Liam fick heta Liam innan han ens tittat ut. Så det namnvalet gick hyfsat smidigt, fast vi hade våra duster innan vi bestämt oss.
 
Denna gången känns det hopplöst. Eller svårt iaf. Jag har några namn som jag verkligen känner starkt för men som Fredrik dissar helt. Det händer att han kommer med egna förslag men vi har så jäkla olika smak när det gäller namn så ibland vet jag inte om han driver med mig eller menar allvar. Ungen måste inte vara döpt innan den har anlänt men det hade varit skönt att ha några namn som vi iaf var lite eniga om och sedan se vilket vi tycker passar bäst. Men så kommer det inte bli tydligen. 
 
Det var någon, inga namn nämnda, som tyckte att eftersom jag valde sist så är det Fredriks tur denna gången. Jag räknar inte denna personen som riktigt frisk längre :P Det kan ju gå hur som helst då haha.
 
Jag vet ju att vi kommer att enas om något namn till slut (eller så blir det en John/Jane Doe) men vägen dit känns lååång och snårig. 
 
Så är det någon som har några namnförslag så är det bara att klämma ut dom, dom är varmt välkomna :) 

Att vara gravid i vecka 38

 
 Är det helt fel att använda flipflops i september? Eller att skippa allt vad långärmat heter för att slippa svettlökar över hela kroppen? Funkar det med tights i alla lägen? Tvärdrag genom huset 24 timmar om dygnet utan att bry sig det minsta om de andra i huset som får dra på understället för att slippa frostskador? Äta choklad varje dag?
 
Ofta när jag lagt mig i sängen eller i soffan och sen legat ett tag och kommer på att jag ska hämta något så struntar jag i att göra det för det är så jävla jobbigt och omständigt att komma upp på grund av denna otympliga kropp. Det blirt ett helt projekt att rulla, hasa och stånka så jag skiter i det och ligger kvar... tills Fredrik råkar springa förbi, då befaller jag honom istället :)
 
 

Näst sista besöket?


Näst sista besöket hos barnmorskan. Ja jag hoppas iaf att det var det igår. Häftigt att tänka så. Kanske lite optimistiskt oxå :) Jag har ett besök inbokat efter det beräknade förlossningsdatumet. Men låt oss hoppas att det kommer avbokas!

Allting såg bra ut, precis som det gjort hela tiden. Bebisen har legat rätt i flera veckor men har då varit helt rörlig. Nu har det gått över till att bara vara ruckbart. Så det går åt rätt håll :)

Det känns så jäkla spännande. Jag trodde jag skulle vara jättenervös inför förlossningen men det är jag inte. Lite spänd men mest av förväntan. Jag är taggad på något konstigt vis.

Jag tror att snittet med Liam och att det blev akut då jag förlorade mycket blod spelar en stor roll nu. Att ligga och tro att jag håller på att dö under en operation har gjort att jag är lugn inför denna förlossningen. Det känns väldigt skönt att kunna känna mig avslappnad inför vad som komma skall :)

Denna hetta....


Halsbränna halsbränna halsbränna! Jag ska erkänna att jag har blivit lite trött på det nu. Igår hade jag halsbränna i stort sett hela dagen och inatt har jag inte sovit många minuter på grund av det. Att försöka sova i upprätt ställning är inte det bekvämaste.

Förut var det ju viss mat som utlöste det men nu vette tusan om det inte bara kommer av det mesta. Novalucol har hjälpt förut men nu har dom ingen större effekt. Tröttsamt! Blir till att åka till Apoteket och se om dom har något bättre. Jag vill undvika den vita sörjan jag drack förra graviditeten. Det fick mig att klökas om och om igen. Riktigt vidrigt. Funkade ju iofs....

Närmar oss slutet...

   
Idag gick vi in i vecka 36. 5 veckor kvar och jag känner verkligen inte för att vara gravid mer. Jag är sjukt trött på det. Lufsar fram som en gravid elefant, får rulla ur soffan (eller ännu bättre, Fredrik puttar eller drar upp mig), jag kan knappt sitta normalt för då är det någon som kilar in en kroppsdel mellan revbenen, i och ur bilen går lagom smidigt, halsbränna för jämnan, ömma fötter, ont i ryggen, svettas som en maraton löpare, kissar MINST en gång i timmen och en snygghetsfaktor på -10! Någon som vill byta? 
 
Några inköp till har gjorts iaf. Mamma och pappa ordnade ett badkarsskötbord på blocket, babyskydd får vi låna, babysitter är inköpt (jäkligt billig sådan) och kläder har farmor och farfar köpt på Gekås. Jag kan inte ta åt mig äran för speciellt mycket utan istället är jag tacksam för all hjälp vi får. 
 
Kläderna från Gekås. När jag var där och handlade inför Liams ankomst så var det en söt giraff som stod för temat på de flesta kläderna. I år verkar det vara en liten kanin. Gekås är perfekt när det gäller de neutrala kläderna. Får mycket för en billig peng. Så kan man spendera desto mer när man vet om det är en pojke eller flicka. 
 
I klädväg ska vi iaf klara oss de första månaderna. Jag organiserade lite häromdagen och fick upp Liams bebiskläder. Där fanns mer än jag kom ihåg. Då kan vi ta det lugnt med shoppandet i början iaf. Känns bra.
 
 
 
 
 
Valfritt innehåll
RSS 2.0