Leos fasansfulla dag

ja, leos dag har nog gått till världshistorien som tidernas hemskaste och mest fasansfulla. han har minsann inte haft det lätt idag.

dagen började med att husse skulle ge oss mat men det blev minsann bara lite skrammel på botten av skålen. det ätes ju upp på nolltid men magen kurrar förtfarande. jaja, får väl gå ut och försöka hitta något att fylla magen med. kommer in igen efter en stund utan krubb. matskålen är fortfarande tom. äntligen går matte upp och jag rusar mot skålen och tar för givet att den nu ska fyllas rejält. men icke. matte bara tittar på mig och ser lite småledsen och och skakar på huvet. nähä, inte nu heller. vad är det frågan om?? och ut får man inte heller gå för luckan är låst. mutter mutter!! timmarna går och ingen mat och ingen utevistelse. är matte sjuk eller??? till slut börjar det hända grejer. hamnar i kattburen och neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej, inte bilen!!!! jag gnäller allt jag hela vägen men det är minsann ingen som bryr sig. usch vad jag hatar att åka bil. men bilfärden tar slut och matte lyfter ut mig. ut till ett kaos. kallt, regn och massa bilar susar förbi. vilket oväsen!! här hör jag minsann inte hemma!! jag vill heeeeeeeeem. men till slut kommer vi in igen. men jag känner inte igen mig alls. hmmm, kommer in till en gubbe i fula gröna kläder som börjar pilla i örat. jag protesterar högt och tydligt. pltsligt sticker det till i nacken och jag packas ner i en låda. oj vad det snurrar. vad är det frågan om. så här ska det inte vara. snurr snurr snurr.. ZZZZZZZZZ... sover inte riktigt för jag kan känna att det sprutas in gojs i örat och det pillas en hiskelig massa. ajje!! men till slut är det färdigt. packas ner i låda, nytt stick i nacken. åh, börjar känna mig som en katt igen. usch, ut kylan och oväsendet igen. bevaremigväl! neeeej, ännu mer bilfärd. usch usch usch!!! kommer till slut hem och blir instängd i sovrummet, MED EN SKÅL MED VATTEN. var tusan är min MAAAAAAAAAAT??!! det går flera timmar och jag får fortfarande ingen mat. usch vad magen kurrar. och inte får jag gå ut heller. men vad är det jag hör, skrammel i skålen. ÄÄÄÄNTLIGEN blir det mat. får fortfarande inte gå ut vilket suger men mat får jag iaf. vilket hundliv jag lever!!
Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Valfritt innehåll
RSS 2.0