Har ni sett "Drömmen om ett barn" som går på tv 3 på torsdagar? Jag såg det igår. Vilka kämpar dom är. Jag kan inte föreställa mig hur de känner sig i deras kamp om att få ett barn. Att gå igenom IVF om och om igen och hela tiden få ett negativt svar. Eller de som måste gå igenom ett missfall. Jag vet hur det är att längta efter ett barn men vi behövde inte gå igenom allt det där. Det gick "lätt" för oss. Oron för missfall fanns där hela tiden men vi behövde inte gå igenom det heller och det är jag väldigt tacksam för. Jag vet inte hur man klarar en sådan sak. För mig är det en bebis i magen så fort det är ett plus på stickan. Att förlora den bebisen.... nej jag kan inte föreställa mig hur det är.

Vi har en underbar son här hemma. Men det har jag tjatat om sedan dagen han föddes så det visste ni redan. Jag är otroligt tacksam för att vi har honom. Jag älskar att vara mamma till Liam! Jag vill ge honom ett syskon. Jag vill ha ett barn till. Det finns inget jag vill mer. Jag drömmer om det varje dag, flera gånger varje dag. Drömmer! Fredrik drömmer inte om det. Han är nöjd. Den enda person som kan neka mig fler barn är Fredrik och han är mycket tveksam till fler barn. Jag vet att jag ska vara glad över Liam men jag är ändå förkrossad. Att tycka så olika om en sådan stor sak är skitjobbigt. Vi har inte bestämt hur vi ska göra så hoppet är inte släckt än. Only time will tell. Men hur kompromissar man? Hur hittar man en lösning på detta? Vem ska "ge sig"? Ja, hur fan löser vi detta utan att krascha?

<3