Från det ena till det andra
Uj Uj Uj Uj, nästan så att både lösenord och användarnamn var bortglömt så jag inte kom in på bloggen. Två veckor sedan jag skrev senast. Liam är numer en rutinerad skolelev och Vera styr och ställer på förskolan som värsta primadonnan. Fredrik glider omkring på räkmackan än och mitt hår är lila. Ja allt är mer eller mindre som vanligt. En nyhet är väl då att vi har lagt sommaren bakom oss och välkomnat hösten. Alltid trist när sommaren är över men samtidigt är nystarten som hösten innebär väldigt skön.
Tittar på Sofias Änglar just nu. Med en klump i halsen och ögon som tåras lite då och då. Att inte få se sina barn växa upp, att vara rädd att barnen inte ska minnas en till slut och att veta att man lämnar människorna man älskar mest i hela världen och man lämnar dem med en ofantlig sorg och saknad som aldrig kommer att försvinna. Hur förklarar man för så små barn att pappa eller mamma inte finns mer? Att han/hon inte kommer komma in genom dörren igen? En stor eloge till programmet som gör mycket för att underlätta för många familjer som går igenom det värsta som man kan gå igenom. Även om det mesta är praktiska grejer så tror jag att dessa familjer känner en enorm tacksamhet!
Nu blev inte detta inlägget alls som jag hade tänkt mig från början men så är det ibland. Jag skriver det som poppar upp just då. Ska försöka inte låta det gå 2 veckor till nästa inlägg ;)
Ha det fint!
Kommentarer
Trackback
